Vad tätar man med under beslag på en nyrenoverad träbåt...?
Jo, det gör man bäst med Jörgen’s beslags-gucka ! ! !

Om passformen mellan ytorna är god är det ur rötsynpunkt bästa att använda blymönjekitt:

Rör ihop
- 1 liter mönjepulver (ca 1.9 kg) med
- 3 dl rå linolja.

Denna blandning skall utföras grannlaga, använd gärna den billiga typen av färgomrörare till borrmaskin som Clas Olsson säljer.

Smält sedan
- 1 liter fårtalg och häll ned detta i blandningen och rör tills den stannar.

Kittet har en konsistens som smör. Vanligaste användningsområdet är som rötsskydd/tätning mellan bord och huggna träspant samt mellan laskbrickor och bord. Tycker att du endast skall använda denna blandning mellan kontruktionselement där du verkligen ser en rötrisk, ytor med mönjekitt emellan kan trots galopperande röta i kringstrukturen klara sig en mansålder.

Under beslag som skall lossas lite oftare och där blymönjekittets pigmentering är ett problem (tex vid fernissade ytor) kan man smälta lite av tjärblandningen Ettan och pensla på och sedan jämna ut detta till en plan bädd med en spackel. Värms spackeln så fastnar ej den rätt trådiga Ettan på bladet.

Vill man ha en mindre fast form på Ettan kan man smälta lite av denna och tillsätt lite trätjära och sedan prova om den svalnade blandningen är tillfyllest. Denna blandning är perfekt bakom tex en relingslist av metall enär man erhåller tätning och fungicid effekt i ett. Viktigt är här att efterdra listen efter en stund då den till en början flyter på bädden som långsamt pressas ut resp in i ev håligheter. Att limma en sådan list med Sika skall nog endast tillgripas när ytorna har dålig passform då en demontering av en sådan Sikalimmad list torde bli tålamodsprövande. Dock har gummiblandningar fördelen att ej rinna vid höga temperaturer. Att ta bort Ettan resp blymönjekitt sker enklast genom att sickla bort det grövsta en kall dag och sedan efter att ha värmt med värmepistol torka bort resten med en terpentintrasa.

Men beslag som som halkipar, ventilramar och annat tar du väl bort innan du slipar och fernissar på vintern? Ty om du gör på det viset behöver du knappast använda någon av de "giftguckor" jag beskrivit ovan. Får du härvid problem med dåliga gängor i träet så känner du säkert till att detta lätt åtgärdas med förtjockad epoxy.
Stävhylsor till propelleraxlar brukar man omvira med tjärdrev som sedan väts med mönja innan man driver in hylsan. Om passformen är dålig i akterstäven smälter man trätjärbeck och häller in detta i mycket hett tillstånd varefter det stelnar på plats och gjuter fast hylsan.
Ett annat bra gift för undervattensdelar är stenkolstjära vilken man i analogi med metodiken ovan kan blanda med smält Ettan. Stenkolstjära kallas i träbranschen för kreosotolja och är näst ACC-medlen världens bästa träskyddsmedel. Du känner säkert igen doften från träslipers och telefonstolpar. Genom att blanda stenkolstjära i smält Ettan är jag övertygad om att resultatet ej torde stå blymönjekittet långt efter vad gäller den fungicida effekten.

Avslutningsvis tycker jag som de flesta andra att man skall vara försiktig med toxiska preparat. Bakom alla metallbeslag bildas dock kondens vilket motiverar åtminstone Ettan om beslagen ej lossas årligen enligt min uppfattning. Beslag av brons samt mässing är mindre lömska än dito av rostfritt tack vare kopparens närvaro i de förstnämnda legeringarna
(Tips från Jörgen Karlsson)